Jag hade redan bestämt mig för att det var enkelt
Jag har en ganska dålig vana.
När något går sönder hemma tittar jag på det i ungefär trettio sekunder och bestämmer mig sedan för hur svårt det kan vara att laga.
Det spelar egentligen ingen roll om jag har gjort något liknande tidigare.
Självförtroendet kommer först.
Kunskapen förväntas tydligen dyka upp senare.
Så när jag upptäckte att det droppade under diskhon var min första tanke naturligtvis inte att ringa någon.
Jag öppnade skåpet.
Tittade på rören.
Torkade bort vattnet.
Och konstaterade att det där såg väl inte särskilt komplicerat ut.
Det är trots allt bara några rör och lite kopplingar. Hur många överraskningar kan de innehålla?
Ganska många, skulle det visa sig.
Jag började åtminstone ovanligt klokt den här gången genom att inte skruva loss någonting direkt. I stället försökte jag förstå varifrån vattnet faktiskt kom.
Det var svårare.
Efter en stund hade jag legat på golvet med huvudet inne i köksskåpet så länge att hela situationen började kännas som en väldigt dålig hobby.
Och droppandet?
Det fortsatte helt oberört.
Ibland får självförtroendet faktiskt ge sig
Det finns saker hemma som jag fortfarande gärna försöker fixa själv.
En hylla kan sättas upp igen. Något kan skruvas ihop och blir resultatet lite snett går det förmodligen att leva med.
Vatten känns annorlunda.
Behöver jag hjälp med vvs Stockholm låter jag mycket hellre någon som faktiskt arbetar med rör lösa problemet än att jag själv börjar lossa kopplingar för att ”se vad som händer”.
Jag vet nämligen exakt vad som händer om min plan misslyckas.
Det blir blött.
Och VVS handlar dessutom om betydligt mer än det där synliga röret under diskhon. I ett hus finns vattenledningar, avlopp, varmvatten, radiatorer och andra delar som bara förväntas fungera varje dag. Vid renoveringar kan installationer behöva flyttas eller bytas och ibland behöver ett problem felsökas innan man ens vet vad som ska åtgärdas.
Det är väldigt lätt att bli modig när man tittar på en instruktionsfilm (på någon sajt jag absolut inte kan nämna här) och någon annan redan har rätt verktyg, rätt reservdel och exakt det problem som filmen handlar om.
Verkligheten är sällan lika samarbetsvillig.
Mitt droppande rör blev till slut någon annans problem.
Det tycker jag numera var ett av mina bättre beslut.
Jag vill fortfarande gärna tro att jag kan fixa det mesta.
Men jag har lagt till en liten regel:
Om ett misslyckande bara innebär att en tavla hänger snett kan jag experimentera.
Om ett misslyckande innebär att jag behöver hämta alla handdukar jag äger?
Då får någon annan vara hjälten.